ADHD: 19 formulär och skattningsskalor

ADHD-RS är en standardiserad skattningsskala som mäter svårighetsgraden av ADHD-symtom hos barn och ungdomar utifrån DSM-5-kriterierna. Den fylls vanligen i av en förälder eller lärare och används för diagnostik, uppföljning och utvärdering av insatsers effekt.

DIVA är en semistrukturerad intervju för att diagnostisera ADHD hos vuxna, utifrån kriterierna i DSM-IV-TR. Den ger en detaljerad analys av symtomen och deras påverkan på olika områden i vardagen.

SDQ är ett screeningverktyg för beteende, utformat för att bedöma styrkor och svårigheter hos barn och ungdomar (4 till 17 år). Formuläret fylls i av föräldrar eller vårdnadshavare. Det omfattar flera dimensioner: emotionella symtom, uppförande, hyperaktivitet/uppmärksamhet, kamratrelationer och prosocialt beteende.

Conners 3 är ett flerdimensionellt formulär för bedömning av symtom på ADHD och andra beteendemässiga och emotionella problem hos barn och ungdomar. Det finns i olika versioner beroende på vem som svarar: förälder, lärare och självskattning av den unga personen (ungdomar). Det ger detaljerade profiler som hjälper till att förfina diagnostik och insatser.

CAARS-2 är ett standardiserat bedömningsverktyg utformat för att mäta ADHD-symtom hos vuxna enligt kriterierna i DSM-5. Det omfattar självskattnings- och observatörsformulär, tillgängliga i kort eller fullständigt format, vilket möjliggör snabb screening eller fördjupad analys. Testet ger normbaserade poäng, hjälper till att identifiera kliniska profiler och innehåller validitetsindex som stärker tolkningen. Det passar lätt in i en klinisk bedömning eller psykoterapeutisk uppföljning.

Brown Executive Function/Attention Scales är standardiserade skalor som används för att identifiera och kvantifiera de svårigheter med uppmärksamhet och exekutiva funktioner som ofta är förknippade med ADHD. De kartlägger särskilt aktivering och organisering, att bibehålla uppmärksamheten, uthålligt arbete, arbetsminne och känsloreglering i vardagen. Instrumentet används inom klinisk psykologi och neuropsykologi och finns, beroende på ålder, i självskattnings- och observatörsformulär. Det är användbart för screening, som stöd vid differentialdiagnostik och för klinisk uppföljning, men måste tolkas tillsammans med den kliniska intervjun, anamnesen och andra psykometriska data.

Conners skalor för beteendebedömning (CBRS) används för att identifiera och bedöma ADHD hos barn och ungdomar. Testet hjälper till att uppskatta svårighetsgrad och frekvens av ADHD-symtom samt andra känslomässiga och beteendemässiga problem.

ASRS är utformat för att identifiera symtom på ADHD hos vuxna. Det utvecklades i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO) och Workgroup on Adult ADHD.

Vanderbilt ADHD Diagnostic Rating Scale (VADRS) är ett strukturerat formulär som främst används i skolmiljö och kliniska sammanhang för att bedöma förekomst av ADHD-symtom hos barn och ungdomar enligt DSM-kriterier. Det kan även screena för andra samtidiga störningar (trotsbeteende, ångest, depression). Det finns en föräldraversion och en lärarversion.

SNAP-IV är en beteendeskattningsskala som främst används för screening av ADHD och trotssyndrom hos barn. Den samlar in information från lärare och föräldrar om frekvens och svårighetsgrad av symtom kopplade till ADHD och andra beteendestörningar.

WURS-25 är ett självskattningsformulär som låter en vuxen retrospektivt bedöma de ADHD-symtom som fanns under barndomen. Det omfattar ouppmärksamhet, impulsivitet och emotionsreglering samt skol- och relationssvårigheter. Det används ofta tillsammans med ASRS och hjälper till att fastställa att symtomen började i barndomen, ett nödvändigt villkor för att diagnostisera ADHD hos vuxna.

ACE+ är en semistrukturerad klinisk intervju utformad för diagnostisk bedömning av ADHD hos vuxna. Den används av psykologer och andra kliniker med utbildning i ADHD och undersöker systematiskt nuvarande symtom på ouppmärksamhet och hyperaktivitet-impulsivitet, deras förekomst retrospektivt i barndomen, deras kvarstående under utvecklingen och deras funktionella påverkan. Instrumentet hjälper till att kontrollera DSM-kriterierna, dokumentera påverkan inom flera livsområden och stödja differentialdiagnostiken. ACE+ är särskilt användbar som del av en fördjupad klinisk bedömning av ADHD hos vuxna, framför allt när intervjun, den kliniska anamnesen, information från andra och undersökningen av samsjuklighet behöver vägas samman.

CADDRA:s checklista för bedömning av ADHD är ett kliniskt instrument för att identifiera ADHD och strukturera bedömningen av tillståndet. Den används inom ramen för de kanadensiska riktlinjerna och hjälper psykologen eller klinikern att gå igenom kärnsymtomen vid ADHD enligt aktuella diagnostiska kriterier samt deras funktionella påverkan i olika livsmiljöer. Instrumentet ingår i ett multimodalt arbetssätt som omfattar den kliniska intervjun, utvecklingshistorien, screening för samsjuklighet och, om möjligt, information från närstående, lärare eller andra yrkespersoner. Den är särskilt användbar för att standardisera undersökningen av symtom på ouppmärksamhet och hyperaktivitet-impulsivitet, men den ska inte tolkas som ett fristående diagnostiskt instrument. I klinisk praktik används CADDRA-checklistan främst som stöd för den inledande bedömningen och den strukturerade dokumentationen av ADHD hos barn, ungdomar och vuxna.

Barkley School Situations Questionnaire (BSSQ) är ett beteendebaserat bedömningsinstrument som mäter frekvens och svårighetsgrad av beteendeproblem hos barn i olika skolsituationer. Formuläret är främst avsett att samla in lärares observationer av svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och trots och hjälper till att dokumentera diagnosen ADHD och associerade beteendestörningar i skolmiljön.

Barkley Home Situations Questionnaire är en självskattningsskala för att samla in information från föräldrar om frekvens och svårighetsgrad av barnets beteendeproblem i olika situationer i hemmet. Den är ett av de rekommenderade instrumenten för bedömning av beteendestörningar, särskilt ADHD, och gör det möjligt att se hur beteendet varierar mellan olika sammanhang i hemmet.

PARS är ett bedömningsinstrument för yrkesverksamma som mäter symtom på ADHD hos förskolebarn, utifrån observationer och rapporter från föräldrar eller lärare.

Förskoleversionen av SWAN-skalan (Strengths and Weaknesses of ADHD Symptoms and Normal behavior Rating Scale) är ett observationsinstrument som fylls i av vuxna i barnets omgivning (lärare, föräldrar) för att bedöma spektrumet av beteenden kopplade till uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet, från problematiskt till optimalt fungerande, hos små barn i förskoleåldern. Det ger ett mer nyanserat perspektiv på ADHD-symtom genom att väga in både styrkor och svårigheter.

WFIRS-P är ett observatörsskattat formulär som fylls i av en förälder eller vårdnadshavare för att bedöma den funktionella påverkan av ADHD, eller mer allmänt av känslomässiga och beteendemässiga svårigheter, på barnets eller ungdomens vardag. Det kartlägger de konkreta konsekvenserna för familjeliv, skola, vardagsfärdigheter, självbild, sociala relationer och riskbeteenden. Instrumentet är särskilt användbart vid klinisk bedömning och behandlingsuppföljning och för att objektivt dokumentera funktionsnedsättning till skillnad från enbart symtom. Det hjälper till att identifiera de mest påverkade områdena och att följa hur de förändras över tid.

ADHD Rating Scale-IV Preschool Version är en observatörsskattad skala för screening och kvantifiering av ADHD-symtom hos förskolebarn, vanligtvis mellan 3 och 5 år. Den omfattar de 18 symtomen i DSM-IV, formulerade med exempel som passar bättre för små barns vardagliga fungerande, för att öka den kliniska relevansen i observationerna från föräldrar och pedagoger. Instrumentet ger separata skattningar av ouppmärksamhet och hyperaktivitet–impulsivitet samt en total svårighetspoäng. Det är användbart i öppenvård, barnpsykiatri, utvecklingspsykologi och uppföljning av insatser, särskilt för att jämföra hur symtomen visar sig i olika miljöer. De största fördelarna är att det är enkelt att administrera, har god acceptans och att det finns standardiseringsdata för förskoleåldern. Det är ett screeninginstrument och ett stöd för den kliniska bedömningen och räcker inte ensamt för att ställa en diagnos.