Beroende: 18 formulär och skattningsskalor
Formulär för beroende är psykometriska instrument som kvantifierar beroendets svårighetsgrad och konsumtionsvanor. De underlättar screening, bedömning av svårighetsgrad och uppföljning av beroendebeteenden i klinisk praktik.

AUDIT
Test för identifiering av alkoholbruksyndrom (AUDIT)
AUDIT (test för identifiering av alkoholbruksyndrom) är ett screeningverktyg som utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) för att identifiera riskbeteenden kopplade till alkoholkonsumtion. Det utformades för att tidigt upptäcka alkoholbruksyndrom och bedöma hur allvarligt personens drickande är.

IAT
Test av internetberoende (IAT)
IAT är utformat för att mäta en persons grad av beroende av internetanvändning inom olika områden i livet. Det bedömer internetanvändningens möjliga negativa påverkan på dagliga aktiviteter, sociala relationer och produktivitet.

IGD-20
Test av spelstörning på internet (IGD-20)
IGD-20 är ett självskattningsverktyg utformat för att bedöma symtom och problem som hänger samman med spelstörning på internet. Det omfattar olika aspekter, såsom upptagenhet, abstinens, överdriven användning, konflikter och påverkan på vardagen.

CRAFFT
CRAFFT-screeningtest (CRAFFT)
CRAFFT är ett kort screeninginstrument som främst används av vårdpersonal för att identifiera risker kopplade till substansbruk (alkohol, droger) hos ungdomar. Det syftar till att identifiera riskbeteenden och vägleda tidiga insatser vid behov.

GAS
Skala för datorspelsberoende (GAS)
Game Addiction Scale (GAS) är ett självskattningsformulär som mäter datorspelsberoende enligt kriterierna för spelsyndrom. Det bedömer frekvens och intensitet i problematiska spelrelaterade beteenden under en given period och undersöker påverkan på socialt liv, skola eller arbete.

SAS
Skala för smartphoneberoende (SAS)
Smartphone Addiction Scale (SAS) är ett självskattningsformulär som mäter graden av beteendeberoende kopplat till smartphoneanvändning. Det identifierar beroendets omfattning och dimensioner genom att undersöka aspekter som tolerans, abstinens, överdriven daglig användning och störningar i vardagen.

ASSIST
Screeningtest för alkohol, tobak och andra substanser (ASSIST)
ASSIST är ett standardiserat screeninginstrument som utvecklats av WHO för att identifiera användningsnivåer och tillhörande risker kopplade till alkohol, tobak och olika psykoaktiva substanser. Det gör det möjligt för psykologen att snabbt bedöma patientens substansbruk och att tidigt upptäcka möjliga fall av beroende eller problematisk användning.

DAST
Screeningtest för drogmissbruk (DAST)
Drug Abuse Screening Test (DAST) är ett formulär för snabb screening av problematisk användning av illegala substanser, exklusive alkohol och tobak. Det ger en översikt över den möjliga svårighetsgraden av drogmissbruk eller drogberoende.

EDS-R
Skala för träningsberoende (EDS-R)
Den reviderade skalan för träningsberoende (EDS-R) är ett självskattningsformulär utformat för att identifiera beteenden och symtom som hänger samman med beroende av fysisk träning. Det används främst i klinisk verksamhet och forskning för att bättre förstå tvångsmässiga beteenden kopplade till överdriven fysisk aktivitet, särskilt hos idrottare eller personer som tränar intensivt.

MAST
Michigans screeningtest för alkoholism (MAST)
MAST är ett screeningformulär för att identifiera alkoholrelaterade problem hos vuxna. Det används i stor utsträckning i kliniska sammanhang för att upptäcka risk för alkoholism och för att remittera patienter till fördjupad bedömning eller behandling.

SOGS
South Oaks screeningformulär för spelproblem (SOGS)
SOGS är ett självskattningsformulär som används för screening och mätning av svårighetsgraden av patologiskt spelbeteende hos vuxna. Det ger vägledning för diagnostik och bedömning av behovet av klinisk insats. Testet bygger på DSM-III-R-kriterierna och har använts i stor utsträckning i forskning och klinisk praktik på grund av sin enkelhet och validitet.

IGDS9-SF
Skala för internetspelsyndrom (IGDS9-SF)
IGDS9-SF är en självskattad skala med 9 frågor som bedömer svårighetsgraden av spelsyndrom enligt DSM-5-kriterierna. Det är ett snabbt instrument som lämpar sig väl för screening och klinisk uppföljning av internetspelsyndrom hos vuxna och ungdomar.

CPGI
Kanadensiskt index för problemspelande (CPGI)
CPGI är ett självskattningsinstrument för screening och mätning av svårighetsgraden av problematiskt spelbeteende i allmänbefolkningen. Det bedömer spelvanornas förekomst, påverkan och svårighetsgrad för att identifiera spelare som är i riskzonen eller har spelrelaterade störningar.

CAGE
CAGE-formuläret (CAGE)
CAGE-formuläret är ett snabbt screeninginstrument som främst används för att identifiera personer som sannolikt har ett problematiskt alkoholbruk. Det används i stor utsträckning i olika kliniska sammanhang och ger vägledning vid remittering till en mer fördjupad bedömning vid behov. Instrumentet är enkelt, kort och validerat.

SDS
Skala för beroendets svårighetsgrad (SDS)
Severity of Dependence Scale (SDS) är ett kort formulär för att mäta graden av psykologiskt beroende av en substans (såsom alkohol, nikotin eller andra droger). Det används i stor utsträckning för att bedöma beroendets svårighetsgrad på ett standardiserat och tillförlitligt sätt bland personer som använder substanser.

ORT
Instrument för opioidrisk (ORT)
Opioid Risk Tool (ORT) är ett formulär som bedömer risken att utveckla problematisk användning av eller beroende av opioider hos patienter för vilka sådan behandling övervägs vid kronisk icke-cancerrelaterad smärta. Det hjälper kliniker att förutse opioidrelaterade riskbeteenden utifrån individuella faktorer.

DEP-ADO
Screening av problematisk alkohol- och droganvändning hos ungdomar (DEP-ADO)
DEP-ADO är ett screeninginstrument för snabb bedömning av problematisk användning av alkohol och droger hos ungdomar. Det underlättar identifiering av unga i riskzonen eller med substansrelaterade svårigheter för att vägleda lämplig insats eller uppföljning.

CUDIT
Test för identifiering av cannabisbruksyndrom (CUDIT)
CUDIT är utformat för att identifiera cannabisbruksyndrom genom att bedöma användarens konsumtion under de senaste sex månaderna. Det är ett snabbt screeningverktyg för att bedöma omfattningen av problematisk användning.
Vanliga frågor
Substans eller beteende?
Vissa skalor riktar in sig på en specifik substans, andra på ett beteendeberoende.
Screening eller svårighetsgrad?
Beroende på skala är syftet screening eller att mäta beroendets svårighetsgrad.
När bör formuläret upprepas?
Regelbunden upprepad administrering dokumenterar förändringar under behandlingens gång.
Beroende i klinisk praktik
Beroende omfattar både substansberoende (alkohol, tobak, opioider) och beteendeberoenden, som kännetecknas av förlorad kontroll trots konsekvenserna.
Självskattningsskalor kvantifierar beroendets svårighetsgrad och konsekvenser, som komplement till intervjun och bedömningen av motivation.
- DSM-5 samlar substansbrukssyndrom och hasardspelssyndrom under substansrelaterade syndrom och beroendesyndrom.
- Sug (craving), tolerans och abstinens är centrala dimensioner vid screening.
- Varje skala riktar in sig på en substans eller ett beteende: välj utifrån det beteende som ska bedömas.