Ungdomar: 15 formulär och skattningsskalor

SDQ är ett screeningverktyg för beteende, utformat för att bedöma styrkor och svårigheter hos barn och ungdomar (4 till 17 år). Formuläret fylls i av föräldrar eller vårdnadshavare. Det omfattar flera dimensioner: emotionella symtom, uppförande, hyperaktivitet/uppmärksamhet, kamratrelationer och prosocialt beteende.

SIQ-JR är ett självskattningsformulär för bedömning av frekvens och intensitet av självmordstankar hos ungdomar 12 till 18 år. Det gör det möjligt för psykologer att upptäcka förekomst och svårighetsgrad av självmordstankar och stödjer kliniska beslut om säkerhet och uppföljning av unga patienter.

Youth Self-Report (YSR) ingår i ASEBA-systemet och är avsett för bedömning av social kompetens samt beteendemässiga och emotionella problem hos ungdomar 11 till 18 år. Det samlar in information direkt från ungdomen och ger en värdefull självskattning som kompletterar föräldrars och skolans observationer.

UCLA PTSD Reaction Index for DSM-5 är ett självskattningsformulär för att identifiera och bedöma svårighetsgraden av posttraumatiska stressymtom hos barn och ungdomar efter en eller flera traumatiska upplevelser. Det bygger uttryckligen på DSM-5-kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom och ger en kvantitativ uppskattning av symtombilden, vilket gör det till ett lämpligt instrument både för screening och för uppföljning i klinisk praktik och forskning.

School Burnout Inventory (SBI) är ett självskattningsformulär som bedömer graden av utbrändhet som elever upplever i förhållande till sin skolvardag. Det mäter specifikt symtom på utmattning, cynism gentemot skolan och känslor av inkompetens, anpassade till skolmiljön. Det ger psykologer möjlighet att identifiera elever med hög skolstress och rikta förebyggande insatser mot skolutbrändhet.

EDE-Q-A är en anpassad version av formuläret EDE-Q, specifikt utformad för att bedöma frekvens och svårighetsgrad av beteenden och oro kopplade till ätstörningar hos ungdomar. Det ger en tillförlitlig självskattning av de viktigaste ätstörningssymtomen enligt DSM-kriterier och stödjer därmed screening, behandlingsuppföljning och klinisk forskning bland unga.

CRAFFT är ett kort screeninginstrument som främst används av vårdpersonal för att identifiera risker kopplade till substansbruk (alkohol, droger) hos ungdomar. Det syftar till att identifiera riskbeteenden och vägleda tidiga insatser vid behov.

Frågeformuläret om föräldrabandet (PBI) är ett självskattningsinstrument som mäter en persons uppfattning om föräldrarnas beteenden, vanligen på dimensionerna ”omsorg” och ”överbeskydd”, under de första 16 levnadsåren. PBI används för att undersöka hur tidiga föräldrarelationer påverkar den senare psykologiska utvecklingen.

Anknytningsintervjun för barn (CAI) är en semistrukturerad intervju utformad för att bedöma anknytningsmönster hos barn i åldern 7 till 15 år. Den fångar barnets representationer av sina anknytningsrelationer genom berättelser och svar på frågor om situationer med närhet, separation och tröst med föräldragestalter.

K-SADS-PL är en semistrukturerad diagnostisk intervju som används för att bedöma aktuella och tidigare episoder av psykopatologi hos barn och ungdomar, och som kombinerar information från den unga personen, föräldern eller föräldrarna och klinisk observation. Kärnan består av en screeningintervju som täcker 82 symtom inom 20 diagnostiska områden, varefter tilläggsmoduler administreras utifrån positiva svar. Instrumentet är särskilt användbart för att kartlägga förstämningssyndrom, ångestsyndrom, psykossjukdomar, beteendestörningar och uppmärksamhetsproblem samt flera andra psykiatriska tillstånd hos barn och ungdomar.

CABI är ett observatörsskattat formulär som fylls i av föräldrar för att identifiera och kvantifiera ett brett spektrum av känslomässiga, beteendemässiga och funktionella svårigheter hos barn och ungdomar. Föräldraversionen 2.0 omfattar 11 områden som kan användas tillsammans eller var för sig: trögt kognitivt tempo, ångest, depression, ouppmärksamhet, hyperaktivitet–impulsivitet, trotssyndrom, begränsade prosociala känslor, social funktionsnedsättning, avvisande från jämnåriga, socialt tillbakadragande och nedsatt skolfunktion. Det modulära formatet, de tydliga svarsförankringarna och den korta administreringstiden gör det till ett användbart instrument för klinisk screening, inledande bedömning och uppföljning av utvecklingen.

SDSC för åldrarna 4 till 16 år är ett screeningformulär för sömnstörningar hos barn och ungdomar som fylls i av en förälder eller vårdnadshavare utifrån observationer under de senaste sex månaderna. Den validerade franska versionen har 25 frågor och kartlägger fem kliniskt användbara dimensioner: insomni, parasomnier, nattliga andningsproblem, icke-återhämtande sömn och uttalad dagtrötthet. Instrumentet är särskilt relevant inom psykologi, barnpsykiatri och pediatriska mottagningar och för att identifiera svårigheter som är förknippade med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt med känslomässiga, uppmärksamhetsrelaterade eller beteendemässiga svårigheter.

SCREEN är ett formulär utformat för tidig upptäckt av ångestrelaterad skolvägran hos högstadieelever. Det gör det möjligt att identifiera risksituationer och snabbt hänvisa till en mer ingående bedömning vid behov. Det går snabbt att fylla i och syftar till att upptäcka problemet både hos eleverna själva och utifrån föräldrarnas perspektiv.

DEP-ADO är ett screeninginstrument för snabb bedömning av problematisk användning av alkohol och droger hos ungdomar. Det underlättar identifiering av unga i riskzonen eller med substansrelaterade svårigheter för att vägleda lämplig insats eller uppföljning.

CBQ är ett screeningformulär som fylls i av en förälder eller en närstående vårdare för att identifiera en profil som stämmer med pediatrisk bipolär sjukdom. Det kartlägger 65 känslomässiga och beteendemässiga uttryck, bland annat labilt stämningsläge, upprymdhet, sömnstörningar, distraherbarhet, irritabilitet, impulsivitet, aggressivitet, storhetsidéer, riskbeteenden, vissa ångestsymtom och ovanliga perceptuella upplevelser. Det används i klinisk praktik och forskning och hjälper till att objektivt dokumentera symtomens svårighetsgrad och flera dimensioner av funktionsnedsättning. Det största värdet ligger i tidig upptäckt och i vägledningen av den diagnostiska utredningen.