Utbrändhet: 10 formulär och skattningsskalor

Den arbetsrelaterade versionen av BAT är ett verktyg för att bedöma graden av utbrändhet hos patienter som arbetar för närvarande. Den mäter utmattning, känslomässig distansering till arbetet, kognitiva och emotionella svårigheter samt tillhörande besvär.

Den allmänna versionen av BAT är avsedd för patienter som är sjukskrivna eller inte arbetar för närvarande, för att bedöma ett utmattningstillstånd oberoende av den omedelbara arbetssituationen. Den utforskar utbrändhetens kärndimensioner samt tillhörande psykologiska och psykosomatiska symtom.

Maslachs utbrändhetsinventorium (MBI) bedömer yrkesrelaterad utbrändhet med fokus på tre dimensioner: emotionell utmattning, depersonalisering och personlig prestation. Det är ett vanligt verktyg för att diagnostisera och bedöma utbrändhet hos arbetstagare.

JCQ (Job Content Questionnaire) är ett bedömningsinstrument som används för att mäta arbetets psykosociala dimensioner, såsom psykologiska krav, kontroll över arbetet och socialt stöd. Det gör det möjligt för psykologen att identifiera graden av arbetsstress enligt krav-kontroll-stöd-modellen, vilket underlättar förebyggande av psykosociala risker och insatser på arbetsplatsen.

Copenhagen Burnout Inventory (CBI) är ett självskattningsinstrument som mäter graden av utbrändhet inom tre dimensioner: personlig utbrändhet, arbetsrelaterad utbrändhet och utbrändhet relaterad till klienter eller patienter. Det identifierar förekomst och svårighetsgrad av utbrändhet bland yrkesverksamma för att bättre rikta insatser och förebyggande arbete.

PBA är ett självskattningsformulär som identifierar och mäter föräldrautbrändhet hos mammor och pappor. Det kartlägger fyra kliniskt centrala dimensioner av tillståndet: utmattning i föräldrarollen, kontrast mot den förälder personen brukade vara, känslan av att ha fått nog av sin föräldraroll och känslomässig distansering från barnen. Det korta formatet, den goda psykometriska validiteten och tillgången på kliniska riktmärken gör det till ett användbart instrument för screening, inledande bedömning, uppföljning av utvecklingen och forskning. Det hjälper till att objektivera intensiteten i föräldrautbrändheten men bör inte användas ensamt för att ställa en diagnos utan klinisk intervju och analys av familjesammanhanget.

Oldenburg Burnout Inventory (OLBI) är ett självskattningsinstrument som mäter två huvuddimensioner av utbrändhet: utmattning (emotionell, fysisk, kognitiv) och distansering från arbetet. Till skillnad från MBI är det inte begränsat till vårdyrken och innehåller inga uttryckliga hänvisningar till arbete med andra människor. Det är erkänt för sin validitet och används i olika yrkessammanhang.

WAMI är ett självskattningsformulär som mäter den subjektiva upplevelsen av den mening och betydelse som personer tillskriver sitt arbete. Det bedömer flera dimensioner såsom positiv mening i arbetet, bidrag till det större goda och personlig betydelse. Det används särskilt i arbetspsykologisk forskning och i individuell rådgivning kring frågan om mening i arbetet.

Formuläret enligt Siegrists modell är ett självskattningsinstrument för bedömning av arbetsrelaterad stress som fokuserar på obalansen mellan den ansträngning som görs och de belöningar som ges i gengäld. Det kartlägger tre kompletterande dimensioner: extrinsisk ansträngning, belöningar i arbetet och överengagemang. I klinisk praktik hjälper det till att identifiera kronisk exponering för psykosociala risker, dokumentera ett sammanhang av arbetsrelaterat lidande och belysa bilder av arbetsrelaterad stress, känslomässig utmattning, utbrändhet eller arbetsrelaterade ångest- och depressionssymtom. Det är särskilt användbart för yrkesverksamma vuxna, vid arbetspsykologiska eller företagshälsovårdsmottagningar eller i en psykologisk bedömning som tar hänsyn till arbetsmiljön.

COPSOQ är ett validerat verktyg som bedömer psykosociala risker i arbetet genom att mäta dimensioner som stress, autonomi eller socialt stöd. Det identifierar källor till påfrestning eller välbefinnande i arbetet med hjälp av skalor som kan anpassas till olika sammanhang. Användningen underlättar riktade insatser för att förbättra arbetslivets kvalitet och förebygga psykiska hälsorisker.