Emotionsreglering: 11 formulär och skattningsskalor

DERS bedömer svårigheter med känsloreglering inom flera dimensioner, bland annat förståelse av känslor, acceptans och förmågan att agera ändamålsenligt inför känslor. Den används för att identifiera emotionella störningar hos vuxna.

CERQ är ett självskattningsinstrument som mäter de kognitiva strategier för emotionsreglering som personer använder efter negativa eller stressande händelser. Det identifierar olika sätt att kognitivt bearbeta känslor, som grubbel, att sätta saker i perspektiv eller katastroftänkande, utifrån nio olika strategier. Formuläret används kliniskt och i forskning för att bättre förstå mekanismerna bakom känslomässig anpassning.

Inventoriet över emotionell kvot (EQ-i) är ett självskattningsformulär utformat för att mäta upplevda emotionella och sociala kompetenser. Det undersöker bland annat intrapersonell funktion, interpersonella relationer, anpassningsförmåga, stresshantering och allmänt stämningsläge. Det används av psykologer i kliniska sammanhang, rådgivning, studie- och yrkesvägledning och bedömning av personlig funktion och ger en strukturerad profil av den upplevda emotionella kvoten. Instrumentet ställer inte ensamt någon psykopatologisk diagnos, men det är ett användbart stöd för att förstå emotionella resurser, adaptiva sårbarheter och områden att arbeta med i psykologiskt stöd.

IASC är ett självskattningsformulär utformat för att undersöka svårigheter med emotionsreglering, identitet, interpersonella relationer och vissa copingmönster som ofta hänger samman med psykologiskt trauma, särskilt utvecklingstrauma och komplext trauma. Det hjälper psykologen att objektivera förändringar i självfunktionen som inte alltid fångas av skalor som enbart fokuserar på ångest, depression eller posttraumatiskt stressyndrom. Instrumentet är särskilt användbart vid klinisk bedömning av vuxna med erfarenhet av övergrepp, försummelse, upprepad utsatthet eller uttalade störningar i anknytning och emotionell stabilitet. Tolkningen bygger på en profil av underdimensioner snarare än en enda kategorisk diagnos, vilket gör det till ett relevant instrument för screening, fallformulering och terapeutisk uppföljning.

ERC är ett formulär för bedömning av emotionsreglering och svårigheter med känslouttryck hos barn, utifrån föräldrars eller lärares observationer. Det omfattar två huvuddimensioner: emotionsreglering och labilitet/negativitet. Instrumentet är användbart för tidig upptäckt av emotionella svårigheter och som vägledning för terapeutiska insatser.

EDS är ett självskattningsformulär som mäter emotionell dysreglering hos vuxna. Det kartlägger svårigheter att identifiera, förstå, tolerera och reglera sina känslor samt tendensen att överväldigas av dem eller att reagera ineffektivt vid känslomässig stress. Formuläret används i klinisk praktik och forskning, särskilt vid trauma, borderlinesymtom, ångest, depression eller posttraumatisk stress, och ger en användbar dimensionell skattning av hur allvarliga svårigheterna med känsloreglering är.

DTS är ett självskattningsformulär som mäter upplevd tolerans för känslomässigt lidande, det vill säga en persons förmåga att stå ut med, värdera och reglera negativa affektiva tillstånd. Instrumentet kartlägger fyra kompletterande dimensioner: tolerans, absorption av uppmärksamheten, värdering av lidandet och regleringsansträngningar. Det används i stor utsträckning inom klinisk psykologi och forskning och hjälper till att identifiera en transdiagnostisk sårbarhet som är involverad i ångestsyndrom, beroendebeteenden, svårigheter med känsloreglering och olika former av psykiskt lidande. Det ställer inte i sig någon diagnos men ger en användbar referenspunkt för att bedöma det känslomässiga fungerandet och följa kliniska framsteg.

IERQ är ett kort självskattningsformulär som mäter hur en person använder andra människor för att reglera sina egna känslor. Det bedömer fyra åtskilda interpersonella strategier: att förstärka positiv affekt, perspektivtagande, lugnande och social modellinlärning. Instrumentet är främst relevant för vuxna inom klinisk psykologi och forskning, för att kartlägga hur relationella resurser används i känslohanteringen, särskilt i relation till ångest, depression, anknytning och socialt fungerande.

ALS är ett självskattningsformulär utformat för att mäta affektiv labilitet, det vill säga tendensen att uppleva snabba, tydliga och svårreglerade växlingar i stämningsläget. Det undersöker frekvens och intensitet i känslosvängningar, särskilt mellan tillstånd som ångest, nedstämdhet, ilska och förhöjt stämningsläge. ALS används i klinisk praktik och forskning för att dokumentera emotionell instabilitet, särskilt vid personlighetssyndrom, vissa förstämningssyndrom och problem med emotionsdysreglering. Det är inte i sig ett diagnostiskt instrument, men det ger ett användbart mått på den affektiva labilitetens svårighetsgrad och kliniska påverkan.

ERS är ett självskattningsformulär som mäter emotionell reaktivitet, det vill säga tendensen att reagera snabbt, intensivt och ihållande på känslor. Det kartlägger framför allt tre kliniskt användbara dimensioner: känslomässig sensitivitet, känslomässig intensitet eller aktivering och känslotillståndens varaktighet. Instrumentet används till äldre ungdomar och vuxna, både i klinisk praktik och i forskning, särskilt vid bedömning av emotionell dysreglering, förstämningssyndrom, självskadebeteende och vissa personlighetssyndrom. Det är inte ett diagnostiskt test i sig, men det hjälper till att objektivera den övergripande nivån av emotionell reaktivitet och att följa hur den förändras över tid.

ESQ är ett självskattningsformulär förankrat i transaktionsanalysens ramverk och utformat för att undersöka hur en person använder sina viktigaste jagtillstånd i vardagen. Instrumentet syftar i allmänhet till att uppskatta den relativa vikten av fem funktionella dimensioner som ofta beskrivs inom TA: Kritisk förälder, Omvårdande förälder, Vuxen, Fritt barn och Anpassat barn. I klinisk praktik kan det hjälpa psykologen att strukturera kartläggningen av relationsstilar, mönster för emotionsreglering, vanemässiga reaktioner på stress och interpersonella skript. ESQ används främst som instrument för screening och klinisk reflektion, tillsammans med intervjun, och inte som ett fristående diagnostiskt instrument.