CDI
Inventorium över kognitiva förvrängningar
Inventoriet över kognitiva förvrängningar undersöker de viktigaste tankemönster som man arbetar med i KBT. Varje förvrängning bedöms med fem item fördelade över olika sammanhang, för att kunna skilja en stabil kognitiv tendens från en reaktion knuten till en viss situation. Det är utformat som ett stöd för klinisk observation, bidrar till att formulera hypoteser, vägleder intervjun och hjälper till att rikta arbetet med kognitiv omstrukturering.
- Antal frågor
- 50 frågor
- Beräknad tid
- 12 minuter
- Språk
- Svenska
- Originalnamn
- Cognitive Distortions Inventory
- Målgrupp
- Vuxna
- Kategori
- Depression, Ångest, Allmänt
- Utforskande formulär
- Utforskande formulär
Förhandsgranskning av de 50 frågorna
Poängsättning och tolkning
Poängsättning
| Dikotomt tänkande (allt eller inget) | 11 / 20 |
Att uppfatta situationer i extrema kategorier, utan nyanser eller mellanting (total framgång eller totalt misslyckande).
Förekommer ofta vid: depression, personlighetssyndrom, ätstörningar och perfektionism (kognitiv rigiditet).
| Mentalt filter (selektiv abstraktion) | 11 / 20 |
Att bara ta fasta på de negativa inslagen i en situation och förbise de positiva.
Förekommer ofta vid: depression och ångest (negativ uppmärksamhetsbias).
| Känslomässigt resonerande | 11 / 20 |
Att behandla sina känslor som bevis på verkligheten (”jag känner det, alltså måste det vara sant”).
Förekommer ofta vid: ångest och depression (transdiagnostisk mekanism).
| Etikettering | 11 / 20 |
Att definiera sig själv eller andra med en allmän, fast etikett i stället för utifrån ett specifikt beteende.
Förekommer ofta vid: låg självkänsla, skam, depression och personlighetsmönster.
| Tankeläsning | 10 / 20 |
Att sluta sig till vad andra tänker utan några belägg (oftast till sin egen nackdel).
Förekommer ofta vid: social ångest, relationssvårigheter, misstänksamhet och undvikande.
| Avfärdande av det positiva | 8 / 20 |
Att aktivt avvisa eller nedvärdera positiva erfarenheter, som bedöms som oviktiga eller tillskrivs slumpen.
Förekommer ofta vid: depression, låg självkänsla och bluffsyndrom.
| Personalisering / skuldbeläggning | 8 / 20 |
Att ta på sig ansvaret för negativa händelser som man inte helt kan påverka.
Förekommer ofta vid: överdriven skuld, social ångest, trauma och scheman kring övergivenhet och avvisande.
| Övergeneralisering | 6 / 20 |
Att dra en allmän och definitiv regel av en enda negativ händelse (”alltid”, ”aldrig”).
Förekommer ofta vid: depression och ångestsyndrom.
| Katastroftänkande / negativa förväntningar | 6 / 20 |
Att förvänta sig det värsta och förstora allvaret i eller konsekvenserna av en kommande händelse.
Förekommer ofta vid: ångestsyndrom, förväntansångest, långvarig smärta och hypokondri.
| Rigida krav (”borde” / ”måste”) | 4 / 20 |
Att ställa absoluta regler för sig själv eller andra, vilket ger upphov till skuld eller besvikelse.
Förekommer ofta vid: perfektionism, prestationsångest, skuld och utmattning.
Inga validerade kliniska eller psykometriska gränsvärden har ännu fastställts för det här formuläret. Resultaten bör därför ses som explorativa indikatorer som kan stödja den kliniska intervjun, inte som diagnostiska fynd.
Sammanfattning
Svaren visar en hög frekvens av självnedvärderande tankar, ett tydligt fokus på negativa aspekter på bekostnad av framgångar och en tendens att tillskriva svårigheter globala personliga orsaker. Det finns också en benägenhet att förutse pessimistiska scenarier, att tvivla på andras uppriktighet och att uppfatta sociala omdömen som ofördelaktiga. Vissa item tyder på en dikotom syn på sig själv och på upplevelser, liksom en sårbarhet för känslor av överdrivet ansvar och uttalad självkritik. Dessa inslag kan tyda på en skör självkänsla och ogynnsamma kognitiva mönster, som kan bidra till en ihållande negativ bild av sig själv och av olika situationer.
Varje item skattas på en frekvensskala från 0 (aldrig) till 4 (mycket ofta). Poängen för varje förvrängning visar hur ofta tankemönstren förekommer och hjälper till att vägleda den kliniska intervjun. Ju högre poäng, desto oftare förekommer den kognitiva förvrängningen.
Liknande instrument
Vad psykologer tycker
Inga betyg än. Bli först med att betygsätta det här formuläret.
Tydlighet och begriplighet
—Är testets instruktioner och frågor lätta för patienterna att förstå?
Klinisk relevans
—Mäter testet det som det är avsett att mäta, och är det användbart i klinisk verksamhet?
Upplevd tillförlitlighet i resultaten
—Verkar resultaten tillförlitliga och konsekventa att tolka?